Världens första kurdiska bibliotek

Birgitta Lagerström
Närbilden, nr. 3, 1996

Stockholm har blivit säte för världens första kurdiska bibliotek. Eftersom detta bibliotek fortfarande saknar lokaler träffar jag redaktör Nedim Dagdeviren en eftermiddag för att dricka te på Rydbergs vid Författarnas hus. Väggarna är klädda med böcker och gamla svartvita foton på skribenter och musiker blickar ner på oss.

Nedim berättar att kurder alltid haft svårt att utöva sin egen kultur och naturligtvis aldrig fått ha något bibliotek.
– I vissa länder, under vissa politiska perioder, som till exempel i Irak i mitten av 70-talet, var det möjligt att ge ut kurdisk litteratur. Men för det mesta har det varit förbjudet.
– I Iran ger man ut kurdiska böcker i mycket liten skala och man är oerhört försiktig för att inte väcka regimens uppmärksamhet.EU påverkar
På grund av EU:s påtryckningar har Turkiet gått med på att göra vissa kosmetiska förändringar i sina lagar som rör publicering. Turkiet möjliggjorde på så vis publicering av böcker på kurdiska år 1991.
– Men detta sker på egen risk. Och risken är stor. Under de senaste fem åren har hundratals författare, journalister, förläggare m fl åtalats och fängslats för att de skrivit och publicerat litteratur på kurdiska eller om kurder. Två författare och några journalister har mördats. De är nämnda i både Amnesty Internationals och Internationella Penklubbens dokumentation. Yasar Kemal dömdes i april 1996 till 18 månaders fångelse för en artikel han skrivit om kurder.
– I den turkiska konstitutionen står det fortfarande att det är förbjudet att publicera litteratur på “andra” språk. Med “andra” menar man kurdiska. De kosmetiska förändringarna gav Turkiet möjlighet att propagera om sin tolerans mot kurder men i verkligheten är det konstitutionen som gäller.
– Vidare, i Syrien finns det en del utgivningar på kurdiska men det sker halvillegalt.
Den största utgivningen av kurdisk litteratur fanns faktiskt i f d Sovjetunionen, berättar Nedim. Där bodde ungefär 400 000 kurder utspridda, främst i Armenien, Georgien, Azerbajdzjan, Kazachstan och i Ryssland. Där finns över 1000 titlar utgivna på det kyrilliska alfabetet.Stöd från Sverige
– Nu har Sverige, med bland annat stöd från Statens Kulturråd, tagit över den rollen, säger Nedim Dagdeviren, och blivit det största utgivningslandet för kurdisk litteratur.
– Sverige står sedan 70-talet som värd för kurdisk litteratur i exil. Därför är Sverige verkligen det bästa landet för ett kurdiskt bibliotek.
– Det är ett bibliotek i ordets riktiga mening och avsett att fungera som ett bibliotek genom att också erbjuda tjänster, förklarar Nedim för till exempel forskare, studenter, journalister. Och även organisationer som av någon anledning behöver information om kurder. Man kan naturligtvis också låna böcker, beställa kopior osv. Via Internet kan man få elektroniska infoöverföringar direkt till sin dator.
– Vi kommer också att ha en bokhandelsavdelning där vi säljer böcker.
– Det finns boksamlingar i mindre skala hos kurdiska organisationer och personer och vi hoppas kunna samarbeta.Fängelser, siden och skorpioner
Nedim Dagdeviren härstammar från den turkiska delen av Kurdistan och kom till Sverige 1983. Han var litteraturlärare vid lärarseminariet i sin hemstad
Diyarbakir som ses som Kurdistans huvudstad.
– Min hemstad vid Tigris är känd för att ha världens näst längsta stadsmur (efter Kina). Den är också känd för sina fängelser, sina sidensjalar “puschi” och sina skorpioner…
Nedim var aktiv dels i en kurdisk ungdomsförening, dels fackligt. Hans verksamhetsområde var kultur.
I ungdomsföreningen hade man till exempel språkkurser, folkdansgrupper, musikgrupper och gav ut tre tidskrifter. Nedim medverkade med sina vänner i den första kurdiska litteraturtidskriften Tirej i turkiska Kurdistan. De ordnade också kulturaftnar.
– Allt detta blev mina “brott” som resulterade i tre månaders fängelse efter militärkuppen i Turkiet 1980. Min lärartjänst togs också ifrån mig. Efter fängelset kom jag till Sverige och dömdes sedan i min frånvaro till tio års fängelse.

Diktsamling
Här i Sverige har Nedim varit hemspråkslärare och översättare och gav ut sin första diktsamling 1989.
Han har dessutom översatt en Alfonsbok till turkiska och sammanställt en bibliografi “Literature about the Kurds” där han presenterat såväl kurdiska böcker som böcker på andra språk om kurder. Han har också ett förlag “Mesopotamya” som ger ut romaner, historia, poesi, biografier, studier, folklore, memoarer osv. Sedan 1991 driver han en distributionsorganisation av kurdisk litteratur “Kurdish publishing Centre”.
– Jag har till exempel gett ut en memoarbok skriven av en kurdisk författare som levde i exil i Schweiz och dog 1987 – Nureddin Zaza. Han var både författare och politiker, en av de första som levde i exil i Europa och en av de första opinionsbildarna i Europa om kurdernas sak.

Internet
Man har också en hemsida på Internet för bibliotek tillsammans med de baltiska länderna.
– Det finns en kulturserver på Gotland som i september ska kopplas till en annan server på Rhodos. Där kommer det att finnas litteratur från länderna runt Svarta havet och Egeiska havet.
På Internet, http:// ww.marebalticum.se, finns nu presentation av kurdisk litteratur, tidskrifter och organisationer, i första hand kulturorganisationer. Snart finns också en artikeldatabas med olika teman på olika språk.

© Birgitta Lagerström och Närbilden