Löntagarfonderna bidrar till ett kurdiskt nationalbibliotek

nu_logga

Jan Fröman
Nu, nr. 7, 1996-02-15

Ett centrum för kurdisk kultur utan motsvarighet i världen. Det blir snart verklighet i Stockholm med hjälp av 1,4 miljoner från de gamla löntagarfonderna.

Ett land, flera språk. Det finner vi på många ställen i världen. Men ett språk, tre olika alfabet, är inte lika vanligt. Än mer speciellt blir det om språket inte har något land, i alla fall inget land med officiella gränser. För kurderna är dock Kurdistan ett land om än av tvång delat på andra nationer. Kurderna har också ett gemensamt språk och detta språk får snart en central punkt i Sverige sedan stiftelsen Framtidens kultur anslagit 1,4 miljoner för uppbyggandet av ett kurdiskt bibliotek och databas som kommer att få sitt säte i Stockholm.
Projektledare är Nedim Dagdeviren som sedan flera år driver ett eget förlag, med kurdisk litteratur som huvudsaklig utgivning, samt ett världsomspännande distributionsföretag för kurdisk litteratur.

Världsunikt
– Det här är världsunikt. Visst finns det bibliotek runt om i världen som har mycket kurdisk litteratur, bland annat i Paris och S:t Petersburg, men inget som enbart är inriktat på denna nisch, säger Nedim Dagdeviren.
Redan från start räknar han med att det nya biblioteket kan presentera ett tusental titlar. Målet är 10.000. Men det handlar inte bara om böcker, biblioteket kommer att ha tre avdelningar.
– Böcker och tidskrifter får en central roll och förutom att låna och läsa, hoppas jag att vi kan ha litteratur till försäljning också, om inte annat för att kunna få intäkter. Men det blir även en avdelning för dokumentation av kurdisk kultur, av kurdiska föreningar och organisationer i exil och liknande som har stor betydelse för den kurdiska identiteten.
Den tredje avdelningen blir ett digitalt bibliotek med en databank och Internetuppkoppling för kontakt med bland annat andra bibliotek över hela världen.
Biblioteket kommer både att innehålla kurdisk litteratur och böcker utgivna på andra språk men som handlar om kurder och Kurdistan. Den kurdiska litteraturen är annars ett spännande område med en tusenårig historia. En av kurdernas “nationalförfattare” levde på 1100-talet och nyutgivningar av hans poesi har Nedim Dagdeviren i sin katalog. En stor del av äldre verk som bevarats finns i Ryssland eftersom en rysk konsul, Alexander Jaba, på 1800-talet var verksam i Kurdistan och samlade på sig en stor mängd litteratur som han senare lät transportera hem till S:t Petersburg.
Splittringen av Kurdistan har naturligtvis satt sina spår i lytteraturen. Språket är gemensamt, om än uppdelat i tre huvuddialekter, men trots detta används tre olika alfabet – det latinska, det arabiska och det kyrilliska. När Turkiet officiellt övergick från det arabiska till det latinska alfabetet 1927, övergick även kurderna i landet så småningom till att skriva med latinska bokstäver. En majoritet av kurderna använder det arabiska alfabetet.
En betydande del av litteraturen finns annars utgiven med kyrillisk skrift, trots att endast en minoritet på mellan 150.000 och 200.000 kurder bor i Armenien.
– Det kan tyckas märkligt, men det forna Sovjet skyddade faktiskt många minoriteter, säger Nedim Dagdeviren. Kurderna i. Armenien fick såväl hemspråksundervisning som studiemedel och en egen radiostation som för övrigt fortfarande har kanske världens största samling av kurdisk musik i sitt arkiv.

Tvingas lära sig
Själv har Nedim fortfarande svårt med både det arabiska och det kyrilliska alfabetet men tvingas lära sig för att kunna katalogisera olika verk. Strax efter det att planerna på det kurdiska biblioteket blivit kända, fick han till exempel 30 ryska böcker till skänks. Det blev den första, och hittills enda, donationen.
För närvarande arbetar Nedim Dagdeviren bland annat med att systematisera det blivande biblioteket. Skönlitteraturen dominerar men han hoppas att även andra ämnesområden kan nå betydande omfattning med tiden, bland annat gäller det naturvetenskap och då inte minst fauna och flora som intresserar honom personligen väldigt mycket.

En fantastisk flora
– Kurdistan är ett fantastiskt land i det avseendet. Tänk dig att det är 7.000 meters höjdskillnad från vintern uppe i Kaukasien ner till öknen. Det ger oss en oerhört rik flora.
En av Nedims före detta elever – han var lärare innan han lämnade Turkiet – har samlat på växtnamn med kurdiskt ursprung och gav ut boken “Kurder och Kurdistan i vetenskapens språk”. För att ha skrivit och givit ut boken “belönades” författaren med drygt ett års fängelse i Turkiet, han släpptes fri för några månader sedan. Dessutom har Nedim Dagdeviren fått kontakt med en forskare i Uppsala som specialiserat sig på den kaukasiska floran.
– Jag tror det är fullt möjligt att det inom fem år finns en kurdisk flora utgiven, säger Nedim.
Hans kontaktnät är stort, något som haft stor betydelse både för uppbyggnaden av den nuvarande verksamheten och för möjligheten att få anslaget från Framtidens Kultur. I arbetet med biblioteket har han knutit till sig en referensgrupp med sju välkända kurdologer från hela världen och han hoppas att de alla skall kunna komma till Stockholm när biblioteket invigs, vilket kanske kan ske i maj. Samtidigt tänker han arrangera en internationell konferens.
Det digitala biblioteket kommer också att få stor betydelse tror Nedim Dagdeviren. Dels håller han redan på att lägga upp ett bibliografiskt register där man skall kunna söka på 36 olika parametrar för att finna rätt bok med den information man letar efter. Dels kommer det här finnas ett sociologiskt register och hundratals adresser på kontaktpersoner och organisationer runt om i Europa.
– Jag håller också på med ett regis• ter över kurdiska ordspråk där man till exempel skall kunna se hur många ordspråk som handlar om kärlek.
Stor betydelse kommer det digitala biblioteket också ha för kurder som inte lever i exil. I Turkiet är kurdisk litteratur förbjuden men många har tillgång till datorer och kan med hjälp av dessa koppla upp sig på databanken i Stockholm och plocka hem texter som inte går att få tag i på annat sätt.

Omfattande utgivning
Redan idag har Sverige den mest omfattande utgivningen av kurdisk litteratur och Stockholm kommer, när det nya biblioteket står färdigt, att bli något av ett centrum för kurdisk kultur i världen. Entusiasmen hos Nedim Dagdeviren går inte att ta miste på, han längtar bort från lägenheten i Huddinge där böckerna trängs i dubbla rader i bokhyllorna, och kan äntligen börja se det nya biblioteket framför sig. Men det återstår mycket praktiskt arbete. Först skall han hitta en lämplig lokal, helst inne i Stockholm, och sedan skall allt praktiskt ordnas.
– Jag behöver hjälp, skriv det, säger han, hjälp med att registrera, att fixa bokhyllor, att snickra.
Men han ger knappast intryck av att vara orolig för att inte klara uppgiften. Han har, som sagt, ett kontaktnät som sträcker sig över hela världen och det lär inte minska när biblioteket står färdigt.

© Jan Fröman och Nu

© 2015 The Kurdish Library in Stockholm Frontier Theme