Ikoner, nr. 6, 2007
PDFDen 10 oktober i år firade Kurdiska biblioteket på Skeppsholmen i Stockholm 10 års jubileum. Bibliotekets speciella funktion som mångsidig kurdisk kulturinstitution, en blandning av svenskt folkbibliotek och nationalbibliotek i diasporan, är unik. Inom ramen för bibliotekets områden ryms också såväl arkiv- som utställningsverksamhet.Författaren och bibliotekarien Nedim Dagdeviren som gick bort den 2 mars i år, initierade idén om att starta ett kurdiskt bibliotek i mitten av 90-talet. Sedan dess har verksamheten utvecklats och expanderat. Bibliotekets drivs idag som en som stiftelse och finansieras av bland annat Stockholms stad och Kulturdepartementet. Av en slump stötte jag på biblioteket under en promenad samma höst som det invigdes. Dess centrala placering bland etablerade kulturinstitutioner på Skeppsholmen väckte då min nyfikenhet och några år senare bestämde jag mig för att kika närmare på biblioteket, vilket med tiden skulle leda till att jag skrev min magisteruppsats i biblio teks och informationsvetenskap om Kurdiska biblioteket.
Under lång tid hade det funnits ett starkt intresse bland kurder i diasporan att starta en modernt utvecklad biblioteksverksamhet för att kunna dokumentera den kurdiska litteraturen, musiken och andra olika folkliga traditioner. Det var främst ur detta behov som idén om att starta ett kurdiskt bibliotek i Stockholm under 90-talets början föddes. I ett tidigt stadium var det i form av en stor kurdisk bibliografisk databas som Nedim Dagdevren arbetade med. Snart hade emellertid projektet vuxit och utvecklingen pekade allt tydligare mot ett bibibliotek och arkiv i mer fysisk form. En genomgripande idé med verksamheten sedan starten var att biblioteket även skulle kunna fungera som en sammanhållande institution eller ett fora för den kurdiska kulturen. En viktig ambition och målsättning var också att i ett mer globalt perspektiv samla, bevara, tillhandahålla och sprida kurdisk litteratur över hela världen, inte bara i Sverige. Att digitalisera delar av bibliotekets bestånd är därför av central betydelse.
En viktig inspirationskälla när biblioteksverksamheten startade var den svenska folkbiblioteksmodellen. Biblioteket som en öppen och ocensurerad institution som gratis står till allmänhetens förfogande är inte någon självklarhet i Kurdistan, speciellt inte i den del som ligger i Turkiet. Där hade kurdisk kultur sedan Kemal Atatürks makttillträde i början av 1920-talet i princip varit förbjuden. Men trots myndigheternas hårda politik mot att låta den kurdiska befolkningen tala och publicera sig på sitt modersmål har makthavarna inte kunnat kväva den rika litterära produktionen.
På några ställen i världen finns olika typer av kurdiska institut som även bedriver viss biblioteksverksamhet men inte i samma förmedlande och öppna form som biblioteket i Stockholm. Hit är alla välkomna oavsett nationalitet eller forskargärning. Ambitionen att serva alla som är intresserade av kurdisk kultur står alltid i fokus och det är också möjligt att låna hem böcker från biblioteket. En aktiv och mångsidig utställnings- och programverksamhet som är sammankopplad med hemspråksundervisningen står också på agendan liksom studie- och författarebesök. Många av besökarna kommer för att informera sig om kurdiska traditioner, som hur kurdiskt nyår kan firas, eller kanske de letar efter kurdiska namn till sina barn. Bibliotekets trevliga lokal fungerar ofta som ett slags offentligt vardagsrum dit man kan gå för att träffas, diskutera politik och dricka kaffe och de låntagarkategorier som besöker biblioteket är högst varierande.
Biblioteket är religiöst och politiskt obundet och man ser som en viktig uppgift att värna om yttrandefrihet och demokrati. Därför är verksamheten på flera sätt ett viktigt led i den så kallade
”kurdiska frågan”, i vilken kampen för kurdernas rättigheter och autonoma ställning ryms. Visserligen finns både större och mindre kurdiska arkiv och boksamlingar i Paris, New York och London. Men ambitionen att driva ett för alla besökare öppet och funktionellt bibliotek i exil, vars främsta uppgift och syfte är att systematiskt, utan att kvalitetsbedöma, samla in, dokumentera och tillhandahålla all slags litteratur och information om kurderna, deras historia och frihetskamp, skapar en speciell biblioteksprofil.
Bibliotekets placering mitt i Stockholm är heller ingen tillfällighet. En avgörande anledning till detta är att många intellektuella kurder sökt och fått en fristad i exil där. I Sverige finns en aktiv och stor kurdisk tidskrifts- och förlagsverksamhet. Satu Gröndahl, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, menar att bland de svenska invandrarlitteraturerna idag tillhör den kurdiska en av de mest produktiva. I vårt land finns en rad kurdiska författare, förlag och tidskrifter som på olika sätt är viktig för den mångkulturella kulturverksamheten. Ett utökat samarbete mellan olika kulturinriktade organisationer, såväl i Kurdistan som i andra länder är av stor betydelse för en spridning och utveckling av en kurdisk litterär kanon.
Den nye chefen Newzad Hirori som tillträdde sin tjänst i somras kommer ursprungligen från Irak. Newzad är också doktorand och forskare inom området lingvistik vid Stockholms universitet. 1992 kom han till Sverige som flykting via Turkiet och i slutet av 90-talet började han studera lingvistik på Stockholms universitet. I sin forskning forskning jämför han bland annat den fonologiska
uppbyggnaden och utvecklingen av olika kurdiska språk eller dialekter. Förutom Newzad arbetar i biblioteket Mehmed Tayfun och Eyyüp Alacabec.
Hur ser då framtiden för Kurdiska biblioteket ut?
Newzad mena att produktionen av böcker och tidningar främst i Irak har ökat betydligt under 90-talet. En naturlig följd av detta blir att behovet av att expandera biblioteket med tiden ökar. Redan nu finns vissa problem med att rymma det ständigt växande beståndet därför förvaras en del i Konsthögkolans magasin. I december kommer emellertid en genomgripande renovering av bibliotekslokalen på Skeppsholmen att starta. Newzad har en förhoppning om att kunna flytta tillbaka efter renoveringen som beräknas att ta två år. Vidare menar Newzad att det geografiska läget har både för- och nackdelar. Fördelarna är att Skeppsholmen ligger centralt och att det på en liten yta härbärgerar ett flertal kulturinstitutioner. En nackdel är att kommunikationerna till Skeppsholmen, trots det centrala läget, är relativt begränsade. Förutom Djurgårds färjan som under lågsäsong inte har någon kontinuerlig trafik till Skeppsholmen finns det bara en bussförbindelse. Tyvärr pekar också en hel del mot att hyran efter renoveringen kommer att fördubblas. När Kurdiska biblioteket hittat en lämplig evakueringslokal planerar de att hålla fortsatt öppet under tiden lokalen på Skeppsholmen renoveras.
En uppgift för Kurdiska biblioteket som är såväl omfattande som komplicerad och svår är insamlandet av förvärv. Av den anledningen är en viktig komponent ponent i det fortlöpande biblioteksarbetet, att etablera kontakter med personer och institutioner världen över som sysslar med kurdisk kultur och litteratur. Det kan också påpekas att bibliotekets strävan att fungera som ett dokumenterande bibliotek skapar förutsättningar för att censurerad och förbjuden litteratur finner en ny möjlighet att hitta ut till en intresserad publik. Vad man i detta sammanhang kan fråga sig är hur pass mycket publicerat material som ”faller bort” och aldrig når bibliotekets hyllor i Stockholm grund av att bevakningen ofta är osäker och ojämn beroende på en instabil politisk situation exempelvis i Irak. Mycket sorteras också bort på grund av en övervakande censur i länder som Turkiet och Iran.
Över Kurdiska biblioteket vilar en närmast kosmopolitisk stämning vilket förstås kan ses som en följd av många kurders liv exil. I bibliotekets hyllor visar det sig bland annat genom att litteraturen
på kurdiska språken/dialekterna finns representerad på tre olika alfabeten, med latinska bokstäver, arabiska och kyrilliska. Bibliotekets arbetsgång vad det gäller katalogisering skiljer sig också på flera sätt från det mer gängse katalogiseringsarbetet på ett bibliotek. När det gäller val av datasystem måste detta anpassas till att kunna beskriva vilket Kurdiskt språk/dialekt eller vilket alfabete som en publikation är skriven på.
Nationella, etniska och kulturella infallsvinkar blir i detta sammanhang tydliga. Kurder i såväl Kurdistan som i diasporan är på flera sätt en väl differentierad grupp. Dels har de sitt ursprung i olika nationer, dels skiljer det även mycket mellan de kurdiska dialekterna. och inte minst kan den sociala bakgrunden vara högst varierande.
I mitt uppsatsarbete upptäckte jag att Kurdiska biblioteket och dess verksamhet var ett minst sagt spännande objekt att undersöka i ett mångkulturellt biblioteksforskningsperspektiv. I SABs skrift Biblioteket mitt i världen från 1998 beskrivs bland annat hur flyktingmottagandet under 80-talet ökade efterfrågan på litteratur till olika invandrargrupper. Behov av samordning gjorde att invandrarlånecentraler växte fram. Men inriktningen på biblioteksservice var att en och samma institution, i de flesta fall kommunbiblioteket, skulle tillfredställa ett antal olika invandrargrupper med vitt skilda litteraturbehov och varierande bakgrund. Tankar kring någon dokumenterande och insamlande funktion av den litteratur som eventuellt producerades i exilen var här inte aktuell. Att invandrarna själva kunde bedriva biblioteksverksamhet verkar inte ha föresvävat de svenska myndigheterna.
På flera sätt är det svårt att passa in Kurdiska bibliotekets verksamhet, uppgift och profil inom de gängse mångkulturella biblioteksramarna. I biblioteks dagliga arbete pågår alltämt ett sökande efter den form och funktion som bäst kan anpassas till den dokumentationsverksamhet som är så central. Det bör noteras att Kurdiska biblioteket är en fristående kulturinstitution och ett forskningsbibliotek som varken tillhör Stockholms stadsbibliotek eller någon högskola eller liknande institution, utan
biblioteket drivs som en stiftelse.
Den renovering och tillfälliga flytt av biblioteket som är nära förestående kommer att sätta nya spår i verksamheen. Bibliotekets chef Newzad Hirori tänker fortsätta det arbete som den förre chefen Nedim Dagddeviren initierade genom att bland annat digitalisera bibliotekets bestånd. Dessutom kommer det i framtiden att läggas en ökad betydelse vid hemsidans design och funktion. Newzad vill ha en annorlunda struktur och den nya hemsidan kommer även att innehålla en hel del material och information på Sorani (Sydkurdiska som bl.a. talas i Irak). Den gamla var kurmandjibaserad. (Kurmandji, nordkurdiska talas mestadels i Turkiet). Newzad understrycker hur viktigt verktyg Internet är för att förmedla den kurdiska litteraturen. Internets globala utveckling har även stor betydelse för hur den kurdiska kulturen i framtiden kommer att spridas.
Fakta om kurder:
Kurderna utgör Mellanösterns fjärde största folkgrupp och Kurdistan är ett sammanhängande område med en yta ungefär lika stor som Spanien. Det landområde som räknas till Kurdistan ligger inom Irak, Iran, Turkiet och Syrien. Minoriteter av kurder lever också i Kazakstan, Georgien, Azerbajdzjan och Armenien. Kurdistan hörde till det Ottomanska imperiet som under första världskriget gick i graven. För kurdernas del fick detta minst sagt förödande konsekvenser, kurderna blev definitivt ett folk utan eget land och därmed en av världen största etniska folkgrupper utan eget territorium. En stark sammanhållande faktor blev nu den kurdiska kulturen. Sedan slutet av 1800-talet har därför frihetsrörelsen och nationalismen varit tätt sammanknuten med möjligheten att kunna publicera sig på kurdiska. En digitaliserad bibliotekskatalog och ett omfattande fulltextmaterial har självklart i detta sammanhang en given plats. Nu skapas stora möjligheter att utveckla en global samverkan mellan kurder i såväl Kurdistan som i exil framför allt genom Internet men också genom att den kurdiska kulturen i exil har fått en väl befäst plattform för sitt utövande genom det Kurdiska biblioteket i Stockholm.
