Här i Alvik bevaras kurdernas skrifter

– Huset är K-märkt, så vi har haft lite problem med skyltning, förklarar bibliotekschef Newzad Hirori när han hälsar mig välkommen med kaffe.

Trots lokalens ringa storlek rymmer den en prydligt uppställd och kategoriserad samling böcker på en mängd olika språk. Förutom böcker finns här även tidskrifter, artiklar, broschyrer och musik med mera. Gemensam nämnare för materialet är att allt på något sätt är kopplat till kurder och Kurdistan.

Biblioteket brukar även arrangera utställningar, föreläsningar, kulturkvällar, bokcirklar och språkkurser. När jag besöker biblioteket pryds väggarna av en samling tavlor som ingår i en utställning. Abstrakta färgglada målningar hänger sida vid sida med svartvita karikatyrteckningar. Sju olika konstnärer ligger bakom tavlorna.

Biblioteket skapades på initiativ av författaren Nedim Dagdeviren, med stöd av bland andra Stiftelsen framtidens kultur. Huvudsyftet var att rädda det kurdiska kulturarvet från försvinnande, förbud och censur.

– Eftersom det kurdiska språket har varit förbjudet i länder där kurder bor gick det inte att upprätta ett kurdiskt nationalbibliotek i dessa länder. Många kurder som flydde till Sverige var utbildade, och yttrandefriheten gav kurder i Sverige möjlighet att utveckla språket och skriva på kurdiska. Det är därför inte särskilt konstigt att världens första kurdiska bibliotek ligger här, berättar Newzad Hirori.

Biblioteket fungerar som ett nationalbibliotek. Det innebär att allt material som skickas till biblioteket sparas och arkiveras, för att det på så sätt kan bevaras till eftervärlden. Inne på Newzad Hiroris kontor finns ett kassaskåp där de allra äldsta böckerna förvaras. Han öppnar kassaskåpet och plockar fram en liten bok skriven på italienska.

– Den här är från 1787, berättar han och bläddrar i boken, vars sidor har gulnat men i övrigt ser väldigt välbevarade ut.

Böckerna i kassaskåpet är givetvis inte tillgängliga för utlåning, men många andra av biblioteksböckerna är det. Även de som bor utanför Stockholm kan låna böcker från kurdiska biblioteket via fjärrlån. Newzad Hirori berättar att det framför allt är forskare från flera olika länder som använder bibliotekets material. Men då och då besöker skolklasser biblioteket eftersom här även finns barnböcker.

Biblioteket finanseras huvudsakligen av staten via Kulturrådet och Stockholms stad via kulturförvaltningen. Newzad Hirori berättar att statens bidrag har minskat de senaste åren, vilket har lett till bekymmer med ekonomin.

– Det såg mycket kritiskt ut förra året. Men nu har i alla fall bibliotekets besökssiffror ökat, framför allt för att vi har börjat lägga ut böcker och tidskrifter på nätet, säger Newzad Hirori.

Internet har under en tid fungerat som en plattform för att sprida kännedom om kurdiska biblioteket. Förutom en egen hemsida har biblioteket även en facebooksida. Det finns dessutom flera kurdiska nättidningar som publicerar annonser om biblioteket.

– Vi vill göra vårt bästa för att alla ska kunna ta del av den kurdiska litteraturen, inte minst den andra och tredje generationen kurder som bor i Sverige. Biblioteket ska också fungera som en samlingsplats för kurder och svenskar. Ett sätt att främja mångfalden, säger Newzad Hirori.