Många kurdiska bibliotek

Kurdo Baksi
Dagens Nyheter, 1997-12-12

Ett par gånger har jag i DN läst uppgiften att det första kurdiska nationalbiblioteket öppnats i Stockholm. Som kurd är jag visserligen väldigt glad att Sverige fått ett kurdiskt bibliotek –men måste samtidigt påpeka att mitt folk inte är fullt så kultur– och historielöst.

DET FÖRSTA kurdiska biblioteket grundades faktiskt redan på 1000-talet i Hasankeyf, inte långt från Diyarbakir, med cirka 10 000 volymer på framför allt kurdiska, persiska och arabiska, om eller av kurder. Tyvärr förstördes det.
KURDEN MEWLANA Khalid Naqshbandi, sufiledare för Naqshbandisekten, hade ett stort bibliotek då han 1822 tvingades i exil från Kurdistan till Damaskus. När Mahabadrepubliken bildades 1946 lyckades kurderna trots motgångar skapa ett stort bibliotek, som blev kortvarigt, och sedan 1968 har universitetsbiblioteket i Suleymania i lrakiska Kurdistan i praktiken fungerat som national•bibliotek.
Det dröjde fram till 1983 innan kurderna fick ännu ett bibliotek. Denna gång i exil, på Kurdiska institutet i Paris. Där finns över 7 000 volymer (att jämföra med 3 000 på kurdiska biblioteket i Sverige). Några år senare bildades ett annat bibliotek på Kurdiska lnstitutet i Bryssel. Man ska heller inte glömma Kurdish Library –med över 6 000 volymer– som finns i New York sedan mitten av 80-talet.
Strax efter det att kurderna i Irak bildat det federala, regionala kurdiska parlamentet i norra Irak sommaren 1992 bildades det första kurdiska nationalbiblioteket någonsin. På kurdiskt territorium alltså. Detta bibliotek i Hewler, och inget annat, är det enda officiella kurdiska nationalbiblioteket i hela världen.

© Kurdo Baksi och Dagens Nyheter