Lise Blomqvist
DIK-forum, nr. 7, 1996
I Kurdistan har all litteratur på kurdiska stoppats och förintats. Författaren Nedim Dagveriren grävde ner sina böcker innan han tvingades ge sig iväg från hembyn. Nu har han fått möjlighet att börja bygga upp det första kompletta biblioteket för kurdisk litteratur. I Stockholm.
Vilken lycka, den dag den första boken på kurdiska kan tas emot via nätet och läses av en kamrat i någon av byarna i hemtrakten! Med modern biblioteksteknik ska det kurdiska språket leva. Om Ankara inte tillåter kultur och information på kurdiska, så upprättar vi en bas utomlands och ser till att innehållet kommer såväl kurderna i Kurdistan som de i exil till godo. Detta är tankarna bakom det första kompletta biblioteket för kurdisk litteratur som nu börjar byggas i Stockholm. Poeten och förläggaren Nedim Dagdeviren, bosatt i Sverige sedan 12 år, har fått 1,4 miljonerfrån Stiftelsen för Framtidens Kultur för att inleda uppbyggnaden av det biblitotek han alltid drömt om. – Någon tycker kanske att Stockholm är en avlägsen plats för ett kurdiskt bibliotek, inser Nedim Dagdeviren. Men det är en alldeles utmärkt plats. Med modern teknik kan vi nå kurder över hela världen, inkluisive de i Kurdistan. Då spelar den geografiska placeringen mindre roll. – Psykologiskt är det rätt att biblioteket finns i Stockholm. Kurdisk litteratur har fått ett uppsving genom alla flyktingar på olika håll i världen som kunnat komma igång och skriva i exil. Här i Stockholm har stödet varit enastående. Institutionerna, författare och journalister har stött oss, men hemspråksundervisningen, stödet till organisationerna och till böcker och tidskrifter har kanske betytt mest. – I Sverige ges faktiskt ut fler kurdiska böcker än i något annat land i världen. Litteratur på kurdiska förintas I Kurdistan har litteratur på kurdiska stoppats och förintats. Nedim Dagdeviren grävde själv ned sina privata böcker i föräldrarnas trädgård innan han gav sig iväg från hembyn i östra Turkiet. Utomlands har några försök gjorts att samla litteratur och dokument, men aldrig något så helhjärtat som det som nu blir möjligt i Stockholm. När detta skrivs pågår fortfarande sökandet efter en bra lokal åt biblioteket. Mycket annat är redan ordnat. Genom sina kontakter världen över har Dagdeviren inrättat ett råd av kurdologer som ska stödja biblioteket i inriktningsfrågor och frågor kring språk,•kultur och historia. I Sverige kommer man att knyta till sig en krets av konsulter inom biblioteksteknik, ekonomi, data etc. Därutöver naturligtvis en referensgrupp bestående av kurdiska författare, journalister, konstnärer och lärare som är verksamma i landet. – Exilkurder ugör en stor resurs för hemlandet med sina kunskaper och inspirationer. Medan vi kan arbeta på det kurdiska språket och t ex tar del av modern teknologi, befinner sig våra landsmän i fattigdom med lägre utvecklingsmöjligheter. Exilkurderna måste stå för utvecklingen och skapa förutsättningar för ett civiliserat Kurdistan när friheten kommer. Idag finns det ca 20 000 böcker på kurdiska eller andra språk om och av kurder. Dessutom utges ett trettiotal tidskrifter på kurdiska världen över och naturligtvis skrivs ett antal tidnings-och tidskriftsartiklar om kurderna och det görs filmer och radioprogram. Förutom att samla själva böckerna och tidskriftsartiklarna är det bibliotekets avsikt att, med författarens tillstånd, digitalisera verken. Genom att sedan ansluta bibliotekets databas till internationella nät blir inte bara katalogen utan även själva verken tillgängliga i hela världen och då även i Kurdistan. Större delen av dessa skrifter är stoppade av cencuren i Turkiet och man kan räkna med att regimen, likt andra förtryckarregimer, kommer att försöka stoppa även datakommunikationen. Med den utveckling datanäten och den didigatal tekniken har idag, tror inte bibliotekarien i Stockholm att regimen kommer att lyckas. Multimedia verkstad En multimediaverkstad för kurdiska ungdomar i Stockholm ska också finna i biblioteket. Arbetet där syftar till att lära ungdomarna multimedia samtidigt som de inspireras att arbeta på sitt eget språk. I den takt resurserna medger kommer biblioteket att sammanställa en bibliografi, ett lexikon och en kurdisk uppslagsbok på CD-rom. Förlagan till bibliografin har Nedim Dagdeviren redan givit ut i bokform. Nedim Dagdeviren har själv blivit politisk flykting på grund av sitt kulturella arbete i turkiska Kurdistan. Han menar att kurdernas kamp blivit en massmediaschablon i väst, fylld av våld och gerillaromantik. – Striden gäller inte ett landområde och inte ens enbart det kurdiska språket, säger han. Det handlar om kurdernas själva existens och identitet. – Allt kurdiskt är förbjudet, säger Nedim Dagdeviren. Regimen tvingar t o m forskare att skriva i sina texter att kurder inte existerar. Namn på växter och djur som hette någonting med ordet “kurdisk” döptes om och likadant gick det med byar, berg och floder. Allt kurdiskt skulle glömmas bort, var regimens avsikt, och det var också på väg att ske innan läskonsten och vänstervågen kom till Kurdistan på 1970-talet. Själv är Nedim Dagdeviren den förste i sin släkt som fick lära sig läsa. När han, som seminarielärare, på fritiden lärde sina elever tolka FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna, fick han sitt första fängelsestraff, 3 månader. Nästa dom blev på l0 år och då lyckades Nedim och hans hustru ta sig bort över bergen och hamnade så småningom i Stockholm. Vilken lycka, den dag den första boken på kurdiska kan tas emot via nätet och läsas av en kamrat i någon av byarna i hemtrakten! © Lise Blomqvist och DIK-Forum
