Motion till riksdagen

2010/11:Kr217

av Fredrik Malm (FP)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa långsiktiga förutsättningar för Kurdiska Biblioteket i Sverige att leva och verka.

Det kurdiska språket har utvecklats under flera tusen år. Det har växt fram allt sedan kurdernas förfäder sökte sig till Kurdistan under 3000-talet före vår tideräkning. Kurdiskan är ett indo-europeiskt språk, närstående persiska, och med flera olika dialekter.

Men det kurdiska språket är inte vilket språk som helst. Just kurdiska språket har varit en måltavla för en sekellång chauvinistisk assimileringskampanj från främst statsmakterna i Turkiet och Syrien, men också från Iran och tidigare Irak.

Trots att vissa förbättringar har skett i Turkiet är inte det kurdiska språket på långa vägar accepterat i landet. Det saknar officiell status och skydd i grundlagen, trots att EU otaliga gånger har krävt att Turkiet ska acceptera det. Årtionden av förbud, obstruktion från myndigheter, avsaknad av modersmålsundervisning och en förnekelse av kurdisk identitet och det kurdiska språket har inneburit stora påfrestningar för det kurdiska språket, identiteten, kulturen och kulturarvet.

Ett språk som saknar officiell status och under långa perioder förnekas kommer också att utvecklas på ett annat sätt än ett språk som är tillåtet och accepterat. Ett förnekat språk standardiseras inte i någon större utsträckning eftersom det inte tillåts, till exempel inom akademin. Språket lärs inte ut i skolan, vilket försvårar överföring mellan generationer. Det skrivs inte böcker på språket i lika stor utsträckning som annars vore fallet, det översätts mindre än många andra språk och det produceras inte lexikon i någon större omfattning, för att nämna några skillnader.

De omfattande förföljelser som kurderna och det kurdiska språket har utsatts för och fortfarande utsätts för gör Kurdiska Biblioteket i Sverige unikt av sitt slag. Kurdiska Biblioteket öppnade sina portar i mitten av 1990-talet på Skeppsholmen i Stockholm. Det har varit en mötesplats för intresserade, forskare, journalister och kulturutövare. Med tiden har bibliotekets samlingar växt. Idag finns över 12 000 titlar på Kurdiska Biblioteket. Alla går att hitta på bibliotekets hemsida och snart också på den nationella databasen Libris.

Vi i Sverige borde därför vara mycket stolta över att Kurdiska Biblioteket finns. Det har nämligen bidragit till att skydda ett språk som flera stater har försökt att utrota, dessutom med full kraft under många årtionden.

Men Kurdiska Biblioteket har under en tid haft svårt att få verksamheten att gå runt ekonomiskt. Orsaken har varit att det offentliga stödet inte har varit tillräckligt då renoveringar och hyreshöjningar, som varit utom Kurdiska Bibliotekets kontroll, har kraftigt förändrat förutsättningarna för bibliotekets verksamhet.

Enligt min uppfattning är det rimligt att Kurdiska Biblioteket inte betraktas endast i ljuset av att vara ett bibliotek ungefär vilket som helst. Det är en verksamhet som är unik i sitt slag också i ett internationellt perspektiv. Det bör därför ses i ljuset av att Sverige gör en internationell insats för att stärka skyddet av det kurdiska språket. Detta motiverar enligt min uppfattning att Kurdiska Biblioteket bör ges ett särskilt statligt stöd som garanterar dess fortlevnad och utveckling på längre sikt.

Regeringen bör därför ta detta i beaktande inför kommande budgetpropositioner.

Stockholm den 22 oktober 2010
Fredrik Malm (FP)